SSVH

MARKNADSPLAN

Marknadsplan - för effektiv marknadsföring. Liten introduktion (flik 7-15 i pärmen)

Beteendepsykologi

1. Reciprocation – Vi måste alltid återgälda

2. Comittment & Concistency – Vi gör vår plikt och står vid vårt ord

3. Social proof – Vi gör helst som de flesta andra gör

4. Liking – Vi gör helst som de som vi tycker om gör

5. Authority – Vi gör helst som experter säger

6. Scarcity – Vi värderar högre det som det är ont om

Marknadsföring i tjänsteföretag

Att leda ett tjänsteföretag

Tjänsteföretagets strategiska fallgrop

Riktlinjer för kvalitétsprogram

Marknadsföring i initialskedet

Marknadsföring i kunskapsföretag

Internetuppgifter marknadsplan- hör ej till kursens obligatoriska uppgifter - men du kan byta vissa uppgifter i kurspärmen mot dessa om du så önskar!

MARKNADSPLAN FÖR EFFEKTIV MARKNADSFÖRING

Du börjar med att titta på kunderna - vilka är kunderna, vad köper de och varför? Vad köper de idag och vad kan de därmed tänkas vilja köpa i morgon? Olika typer av marknadsundersökningar besvarar dessa frågor och ger underlag för försäljningsbudget.

En konkurrentanalys måste också göras. Identifiera konkurrenterna, inhämta information om dem, jämför din produkt och verksamhet mot dem för att hitta det som är unikt med din affärsidé. Sätt preliminärt pris utifrån konkurrenterna.

Bearbeta marknaden utifrån priset, produkten och olika former av påverkan - vanliga aktiviteter för detta är annonser, kampanjer osv

BETEENDEPSYKOLOGI

Framställningen bygger i allt väsentligt på boken "Influence" skriven av den amerikanske psykologen Robert B Cialdini. Han har intervjuat säljare, gjort observationer av tillämpad försäljningsmetodik och deltagit i företagsinterna utbildningar i försäljning och lärt sig tusentals olika metoder för att få människor att säga JA.

När han började sortera bland metoderna visade det sig vara möjligt att sortera in dem i sex kategorier. Varje kategori styrs av en psykologisk princip för mänsklig beteende. Det är kunskapen om dessa principer som styr framgångsrika säljares agerande och som i sin mest sublima form förmår kunden att säga JA, utan att tänka efter! Kunskap i mänskigt beteende ger säljaren makt över kunden och ju mer komplicerat vårt samhälle blir desto mera frekventa blir troligen våra automatiska reaktioner på olika stimuli!

Cialdinis sex principer:

1. Vi måste alltid återgälda

Ibland säger vi "Jag är stor tack skyldig" i stället för "Tack så mycket" (på engelska "much obliged" i stället för "thank you"). Detta uttryck är ett bra exempel på hur djupt rotad återgäldande-principen är i folksjälen. Principen är en garanti för att en gåva aldrig är bortkastad - man får alltid tillbaka minst lika mycket som man har gett.

· En gåva ger JA.

Att först ge en present till någon är ett tillförlitligt sätt att få önskat svar på en senare begäran. Hare Krishna-rörelsen hade svårt att vinna gehör bland den annars frikyrkligt intresserade amerikanska allmänheten.

De började då dela ut böcker och blommor på flygplatser och andra allmänna platser och lyckades på detta sätt drastiskt öka bidragen till verksamheten.

Att bjuda på smakprov eller dela ut gratisprover på stormarknader har visat sig vara ett mycket effektivt vapen i kampen om kunderna. Vidtagna experiment visar att principen gäller:

- även om gåvan ej är önskad av mottagaren

- även om man inte tycker om givaren

- i ökande grad, dvs man betalar helst tillbaka med

mera än man själv erhållit.

· Ett NEJ skapar behov av att återgälda detta nej.

Om man först säger NEJ till ett erbjudande eller förslag kommer detta nej att skapa ett behov av att återgälda genom att säga JA. Det som vi först ber om får dock inte vara så extremt att den tillfrågade ser det hela som ett dåligt skämt.

Som säljare kan du utnyttja principen genom att alltid visa ett dyrare alternativ först. När kunden sagt NEJ är det dags att ge kunden möjlighet att svara JA genom att visa det alternativ som du faktiskt tror passar kunden

2. Vi gör vår plikt och står vid vårt ord.

De flesta människor vill ge intryck av att stå vid sitt ord, att ha stabila värderingar och handla konsekvent. Ett sådant beteende gynnar en stabil samhällsutveckling och värderas högt av andra. Detta hänger samman med grundläggande mänskliga värderingar som förändras mycket långsamt.

I ett samhälle där antalet beslutssituationer hela tiden ökar, liksom antalet alternativ i varje beslutssituation, är det betydligt enklare att i varje likartad situation fatta samma beslut som tidigare, än att vid varje gång på nytt sammanställa och värdera aktuell information.

· Att lova och stå vid sitt ord.

För att hålla försäljningen uppe under den annars stendöda säsongen efter jul kom en amerikansk leksaksfabrikant på ett sätt att utnyttja den här principen strategiskt.

Före jul gjorde fabrikanten TV-reklam för en speciell och mycket dyr leksak. Barnen skrev önskelistor och föräldrarna lovade. Företagen levererade dock ytterst små kvantiteter av de annonserade leksakerna före jul. De flesta som skulle köpa den hett önskade leksaken möttes i butiken bara av ett beklagande.

I all hast måste förvirrade föräldrar köpa något annat, minst lika dyrt. Företagets strategi uttnyttjar teorin om att löften måste infrias och att besvikna barn efter jul kräver återbesök i leksaksbutiken som då kommer att ha välfyllda lager av den attraktiva produkten.

· Att ta ställning för och stå fast vid sin åsikt.

Att uttala en åsikt eller att fatta ett beslut innebär att man placerar sig själv i en kategori där vissa värderingar gäller. Dessa värderingar, som man kanske genom ett enda obetydligt beslut anslutit sig till, kan sedan styra andra, långt viktigare beslut.

I Californien genomfördes ett experiment. Man gick runt och frågade villaägare om de var villiga att sätta upp fula jätteskyltar med texten "Kör miljövänligt" på sina gräsmattor. Nästan alla vägrade. Då gjorde man om försöket. Först gick man runt med listor och bad villaägarna att skriva på en petition med rubriken "Håll Californien rent". Ett par veckor senare återkom frågan om den stora fula skylten. Resultatet var märkligt, då de båda besluten ser ut att sakna samband. En tolkning är att det första beslutet innebär att villaägaren placerar sig i ett fack av samhällsbevarare, som alltid måste säga JA till samhällets önskemål om hjälp. Det första beslutet innebar en inre förändring, husägaren blev en samhällsbevarare!

Stabiliteten i värderingarna skärps om man skriver ned sitt ställningstagande. Företag kräver säljare på skriftliga försäljningsbudgetar. Politiska organisationer och ideella organisationer organiserar uppropslistor. Och i skolan skriver barnen 100 gånger: "Jag skall aldrig mera glömma fysiklaborationsboken hemma!"

Svåra beslut som kanske innebär en radikal förändring av tidigare åsikter innebär att man efter beslutet aktivt söker information som stöder beslutet och undviker information som är motsägande. Ingen mår så illa av rök som en rökare som nyligen slutat!

3. Vi gör helst som de flesta andra.

Principen fungerar starkast i situationer när vi upplever osäkerhet. Ingen vill göra FEL. I osäkra situationer är det mindre risk att göra fel om man gör som de flesta andra. Omvärlden blir mer och mer komplicerad och osäkerheten ökar. Detta torde innebära att antalet säkra initiativtagare blir färre och antalet osäkra efterföljare blir fler! Det blir lättare att övertyga med beslut som andra fattat än med egna bevis!

Försäljningssuccé, alla köper, alla efterfrågar, alla älskar etc har ett enda gemensamt syfta: Att placera kunden i en grupp av andra nöjda kunder, vilket kraftigt förbättrar prognosen för köp och behovstillfredsställelse!

Gör ett experiment:

Ställ dig ensam i ett gathörn och stirra upp i skyn. Folk som passerar kommer att se konfunderade ut, kanske kasta en blick uppåt men inte stanna! Ta med dig några vänner och gör om försöket. Inom några minuter kommer den stirrande lilla gruppen att vara omgiven av en ivrigt stirrande folkmassa! Vi behöver fler än en att efterlikna för att inte riskera att göra fel!

Vi vill dock inte efterlikna vilken majoritet som helst! Vi handlar helst i enlighet med personer eller grupper som vi känner likhet med. Det är viktigt att kunna identifiera sig med förebilderna! Om reklammakarna skulle utnyttja den här principen fullt ut skulle reklamen domineras av "vanligt folk". Orsaken till att så inte alltid är fallet är att principen strider mot "skönhetsprincipen" nedan.

4. Vi gör helst som de vi tycker om.

· Vi säger JA till personer som liknar oss.

Goethes "Die Leiden des Jungens Werthers" skapade en våg av självmord bland ungdom i Europa och boken förbjöds i flera länder. Antalet mord ökar efter artiklar om mord och efter självmordsartiklar i pressen ökar antalet singelolyckor med bilar där förarna åldersmässigt överensstämmer med de beskrivna fallen. Skälen till denna "kopiering" kan vara en önskan hos vissa personer att efterlikna de omskrivna personerna, som erhåller en slags "status" när deras fall beskrivs i pressen.

Likheten kan skapas på många olika sätt men familjebakgrund, utbildning och intressen bidrar starkt till den livsstil som styr många yttre attribut.

- Kläder skapar likhet

Vi säger ja till personer med samma klädstil.

- Intresse skapar likhet

Vi säger ja till andra golfspelare och ingenjörer.

- Komplimanger skapar likhet

Vi säger ja om vi får en komplimang, dvs blir upptagen i en gemenskap av lika värderingar.

· Vi säger JA till fysiskt attraktiva personer.

Vackra personer har lättare att genomdriva sina åsikter och att påverka folks attityder. Fysisk attraktionsförmåga har en stark Halo-effekt, dvs den dominerar över andra egenskaper och skänker ägaren intelligens, pålitlighet, ärlighet, vänlighet och många andra, i samhället högt värderade egenskaper.

Undersökningar visar att vackra förbrytare slipper fängelsestraff dubbelt så ofta som de som har utseendet emot sig. I skadeståndsrättegångar blir skadeståndet i genomsnitt bara hälften så stort i de fall där gärningsmannen såg bättre ut än offret, jämfört med de fall där offret hade det mera attraktiva utseendet.

· Vi säger JA till produkter som ger positiva associationer. Om produkten däremot kan kopplas till något negativt så är risken stor att vi säger NEJ.

Genom upprepad koppling mellan produkten och något som skapar positiva associationer hos kunden går det att åstadkomma en s k "Pavlov-effekt". Målet är att kunden så småningom skall reagera positivt direkt på produkten, utan närvaro av det positiva som var ursprunget till reaktionen.

Populära personer och vackra kvinnor används i reklamen för att skapa dessa positiva kopplingar. Olympiader och världsmästerskap ger positiva associationer även hos personer som inte är särskilt sportintresserade. Goda nyheter ger positiva associationer medan hatbrev till meterologer som lovar regn under sommaren är exempel på motsatsen!

Mat ger de flesta positiva associationer. Att inte tala affärer under representationsmåltider är en internationell regel som vi effektiva svenskar gärna sätter oss över! Men det är inte säkert att orsaken till representationsmåltidernas affärskonversation är kravet på effektivitet. Kanske sätter vi bara en effektivitetsetikett på vår bristande förmåga att umgås? Att konversera är en konst. Om konversationsförmågan begränsas till fotboll och ishockey, golf eller segling bör man i alla fall vara medveten om att det innebär en klar begränsning av den teoretiska kundkretsen!

Försök att träna konversationsförmågan och använd matens förmåga att skapa positiva associationer till att profilera dig själv och inte din produkt! Affärer görs upp mellan människor och en positiv bild av dig får kunden att säga JA till produkten. Ät lunch först - tala affärer sedan!

· Vi säger JA för att inte avvisa en vän.

I USA, där hemförsäljning är betydligt vanligare än i Sverige, utvecklas ständigt nya effektivare metoder. En metod utnyttjar kunskapen om de lojala beteenden som utlöses av vänskap mellan människor.

Dörrförsäljare avslutar säljaktiviteter med att be om namnen på personer som kan vara intresserade av produkten. Nöjda kunder, som köpt produkten, vill gärna ge samma möjlighet till goda vänner. Personer som inte köpt känner behov av att återgälda sitt NEJ och bidrar därför gärna med efterfrågade namnuppgifter. När säljaren kommer till namngivna personer med en hälsning från en vän är förutsättningarna för ett lojalitetsköp mycket goda. Tupperware:s försäljningsstrategi som innebär att produkterna bara säljs i hemmen i samband med s k demonstrationer bygger på samma princip. Att bli personlig vän med kunden är en variant av samma princip.

Exempel från USA:

Joe var USA:s mest framgångsrike säljare av Chevroleter i ca 15 år. Hans recept var: "Kunden köper bara om han tycker om mig och får ett bra pris". Joe skickade kort med texten "I like You" till alla kunder i samband med jul, påsk, midsommar, födelsedagar, namnsdagar etc. Framgången berodde säkerligen inte bara på korten, men eftersom vi hellre tar till oss komplimanger än tvivlar på dem, så bidrog de säkert.

Ännu effektivare än att direkt tala om för personer att vi tycker om dem är att av en händelse låta dem avlyssna samtal där vi framför åsikter om deras person. Största effekten får man om man först säger något negativt och sedan något positivt! Detta leder till en totalt sett högre uppskattning av åsiktslämnaren än om han bara framfört positiva åsikter!

5. Vi gör helst som experter säger.

Vi lyder auktoriteter för att de besitter kunskap, visdom och makt. Det är mycket mera praktiskt att göra som experten säger i stället för att själv anskaffa grundfakta, sammanställa, värdera och sedan fatta ett eget beslut.

I dagens komplicerade samhälle har vi ofta inte ens valmöjligheten! Vi har helt enkelt inte tillgång till grundfakta. Auktoriteter, som läkare, politiker, revisorer och bankdirektörer utnyttjas för utsagor i frågor av betydelse för samhällets fortlevnad.

I reklamsammanhang handlar det oftare om s k kändisar, som ofta är offentliga i kraft av sitt artisteri. Personen behöver inte ens vara närvarande. Det räcker med närvaron av de tre mest effektiva auktoritetssymbolerna: titlar, kläder och bilar för att uppnå effekt.

6. Vi värderar högre det som det är ont om.

Detta är ett välkänt faktum. Konst och antikviteter är antagligen de mest typiska exemplen på denna princip. Knappheten fungerar som en praktisk tumregel för vårt beslutsfattande. Ju mindre tillgång desto värdefullare och mera åtråvärt!

· Medlemskap

Regeln gäller inte bara tillgången på varor utan i högsta grad också tillgången till tjänster och information. En begränsning av informationen gör den värdefull. Alla nya "köpklubbar" bygger på denna princip. Medlemskap i IKEA Family ger lägre priser på medlemsvaror. Trots att alla omedelbart kan bli medlemmar utan kostnad och att alla förstår att INGEN köper produkterna utan att vara medlem så fungerar systemet uppenbarligen. Vi upplever en knapphetsfördel trots att fördelen tillkommer alla och att någon knapphet inte är för handen!

Innehavare av NK-kort får inbjudan att komma på kvällen före reastarten och välja ut det bästa. Den nya ICA-klubben erbjuder medlemsförmåner samtidigt som Konsum, som var först på plan med medlemsmodellen, under en följd av år försämrat medlemsfördelarna i akt och mening att avskaffa systemet! Vid närmare eftertanke kanske det dock inte är så märkligt. Dagens datateknik gör det oändligt mycket mera intressant att registrera medlemmar som genom att handla med sina kort talar om för säljaren exakt vad man köper! Den kunskapen är värdefull då den gör det möjligt att planera försäljningen med specialdesignade budskap till utvalda kundgrupper.

· Realisationer

Det som varit tillgängligt för alla, men av någon anledning begränsas, blir värdefullare än om utbudet är ständigt begränsat. Detta kan utnyttjas i butiker där man bara exponerar ett litet antal varor under en rejäl skylt om det förmånliga erbjudandet. Varorna får gärna ta slut ofta, så att kunder måste fråga efter produkten

Det som vi måste konkurrera med andra om upplevs som värdefullare. Skall man sälja sitt hus så skall man ha gemensam visning - inte ge de intresserade olika tider!

Konkurrensen är en viktig ingrediens i REA-fenomenet, men här utnyttjas även knappheten för att utlösa köpbeteendet. Köp före en viss tidpunkt är en knapphetssignal. Det gäller att köpa nu, att bestämma sig snabbt. Lyckomöjligheten återkommer inte!

REA-kundens känsla av att ha tjänat pengar på inköpet är en outredd fråga. Klart är emellertid att känslan av att ha gjort en god affär när man köpt på rea, inte bara är ett knapphetsfenomen utan också en känsla av att vara en god affärsman, en ekonomisk husmor etc.

· Information

som i någon grad är förbjuden, upplevs som värdefullare än den som är tillåten. Detta är en viktig orsak till den framgång som nya politiska partier med extrema åsikter ofta erfar. Folk är positiva till informationen på grund av den känsla av "felaktiga" eller t o m "förbjudna åsikter" som de många negativa artiklarna i media skapar. Ny Demokratis framgångar i opinionsmätningarna kan jämföras med Miljöpartiets när detta parti etablerade sig. Det som är typiskt är dock att de positiva attityderna avtar när partiet etablerar sig och "det förbjudna" draget försvinner.

MARKNADSFÖRING I TJÄNSTEFÖRETAG

Att leda ett tjänsteföretag

Tjänsteföretagets strategiska fallgrop

Riktlinjer för kvalitétsprogram

Marknadsföring i initialskedet

Även om de tidigare genomgångna avsnitten i mångt och mycket går att tillämpa på tjänsteföretag så finns det anledning att ta upp vad man särskilt bör tänka på när man driver tjänsteföretag.

Många anser att vid marknadsföring i tjänsteföretag bör den sk relationsmarknadsföringen komplettera den traditionella marknadsföringen. Relationsmarknadsföringsteorin innebär att företagets relationer med omvärlden (kunder, leverantörer, myndigheter, samarbetspartners) är centralt och kundens köpvilja styrs av de relationer som knyts mellan människor och inte i första hand av priset. Vi har tidigare berört produktlivscykeln som en viktig utgångspunkt vid marknadsföring, nu kan vi i stället koncentrera oss på en sk relationslivscykel som man då på liknande sätt skall identifiera de olika stadierna i.

Till att börja med befinner sig kundrelationen i ett initialskede. Här gäller det för företaget att nå ut med budskapet om sina tjänster på marknaden. Om detta sker på ett framgångsrikt sätt kommer man in i nästa fas – köpprocessen. Här måste företaget erbjuda löften som kunden anser vara tillräckligt som underlag för ett köpbeslut. Fas tre är då konsumtionsprocessen. Nu gäller det att löften infrias och att leverantören får kunden att uppleva kvalitén som god. Ju bättre man lyckas med denna fas desto lönsammare blir företaget. Man kan då koncentrera sig på de kunder man har i stället för att hela tiden sätta till nya marknadsföringsinsatser. Denna fas riktas då helt in på relationen som marknadsföringsmedel. Interaktioner och samspel mellan företaget och kunden för att kunden ska uppleva att tjänsten hela tiden utgår från honom utgör nyckeln till framgång.

Att leda ett tjänsteföretag

Att leda ett företag i kris innebär om man agerar utifrån ett traditionellt tänkande att man måste skära ner på kostnaderna, vilket ofta leder till personalinskränkningar, samt satsa på marknadsföring. Detta kan visa sig vara förödande i ett tjänsteföretag där personalen är den resurs som ska svara för upplevd kvalitét på tjänsterna – vilket i sin tur är avgörande för tjänsteföretagets framgång.

Tjänsteföretagets strategiska fallgrop

KRIS, något måste göras...
Produktionsrationaliseringar, t ex personalen... - marginella kostnadsbesparingar
LÄGRE KVALITÉT på tjänsterna...
Missnöjda kunder...
Dålig stämning i företaget...
ÄNNU LÄGRE KVALITÉT på tjänsterna...
Ofta ökade reklamkostnader...
Kunderna sviker trots detta...
KRIS, krisen har fördjupats... vi är tillbaka vid punkt 1...

Alltså kan vi konstatera att kvalitén är en strategisk framgångsfaktor för tjänsteföretaget. Finns det då några generella riktlinjer man kan utgå ifrån när man utformar sitt kvalitétsprogram. Ja, determinanter för tjänstekvalitét kan sammanfattas i följande som är hämtat ur "Marknadsföring i tjänsteföretag" av Christian Grönroos (se litteraturtips):

Riktlinjer för kvalitétsprogram

Pålitlighet, gäller förmåga att fungera på ett enhetligt sätt

tjänsten utförs riktigt första gången
korrekt fakturering
riktiga arkiv
företaget håller löften angående tider

Reaktionssnabbhet, avser personalens förmåga och vilja att betjäna

omedelbart intresse för kunden
snabb respons

Sakkunskap, kompetens hos personalen

kunskaper och förmåga hos personer som har kundkontakter
kunskaper och förmåga hos personer i stödfunktioner
funktionsduglig och kundanpassad teknologi

Tillgänglighet, lätthet att komma i kontakt med företaget

tjänsten är lätt att komma åt t ex per telefon
väntetider i köer är inte alltför omfattande
lämpliga öppethållandetider
lämpliga lägen för betjäningsställen

Bemötande

Saklig och vänlig betjäning eller annat bemötande
Respekt för kundens egendom
Renhet och prydlighet

Kommunikation, kunden hålls informerad om sakförhållanden på ett för honom begripligt sätt

klargörande av själva tjänsten
klargörande av vad tjänsten kommer att kosta
klarhet i fråga om att tjänsten kommer att bli utförd

Tillförlitlighet innefattar ärlighet, tilltro, pålitlighet

företagets namn och rykte
personliga egenskaper hos personalen
graden av hårdtrycksförsäljning i kundkontakterna

Säkerhet, frihet från fara, risk eller tvivel

fysisk säkerhet
finansiell säkerhet
konfidentiellt affärsförhållande

Förståelse innebär att man anstränger sig att förstå kundens behov och önskemål

man försöker lära sig kundens önskemål
man visar personlig och individuell uppskattning
man känner igen återkommande kunder

Påtaglighet

lokaliteter
personalens klädsel
verktyg och arbetsredskap
fysiska uttrycksformer för tjänsten, t ex plastkort eller kontoutdrag
andra konsumenter i samma lokaliteter

Detta program för kvalitét är alltså tjänsteföretagets viktigaste del i marknadsföringen.

Marknadsföring i initialskedet

I initialskedet är det naturligtvis också viktigt att man ser till att få den uppmärksamhet som ska leda vidare i processen. Om vi tittar på tjänsteföretagets marknadsföring här så handlar det naturligtvis om reklam och broschyrer, direktreklam, PR, osv.

MARKNADSFÖRING I KUNSKAPSFÖRETAGET

Vad som särskilt gäller för kunskapsföretag, så kan man sammanfattningsvis säga att det handlar om att visa hur duktig man är inom sitt område. Följande är hämtat ur Björn Lundens bok "Marknadsföring för småföretag". (se litteraturtips). Man kan skriva en bok som ger hög status om man har talang och tid, skriva tidningsartiklar med namn och ett bra foto på dig själv, skapa lärorika annonser, hålla kurser, skriva faktafoldrar i stället för reklamfoldrar samt sist men inte minst se till att bli intervjuad som expert i massmedia – ger absolut högsta status = optimal marknadsföring!

Ett utmärkt sätt att förmedla intrycket av kompetens och verkligt intresse för kunden är att ge ut en kundtidning som inte alls behöver vara enormt påkostad; huvudsyftet är att visa på företagets kompetens genom att på något sätt ta fram fakta som ger kunden en insikt i vilken nytta han skulle kunna ha av företaget.

Reklamintrycket bör tonas ner, men en typ av reklam som dock brukar gå hem är ett reportage med en nöjd kund som uttalar sig om företaget.

Sist men inte minst kan man i tidningen ge olika tips och råd som ett "varuprov" på vad man håller på med.

INTERNETUPPGIFTER

1. Gör en enkät med syfte att anpassa din produkt/tjänst, enkelt typexempel:

Enkät

Kön:
Ålder:
Civilstånd:
Antal barn:
Yrke:
Årsinkomst:

Fråga 1. Vad tycker du om de produkter som finns på marknaden idag, vilka förbättringar skulle de gärna se?

Fråga 2. Vem köper du av i dag; vilka leveransvillkor gäller, service, priser osv

Fråga 3. Hur ofta och för hur mycket brukar du köpa?

Fråga 4...

Skicka t ex enkäten till dina kurskamrater i Från idé till Eget Företag! ( klasslistan) Analysera sedan svaren för att ta fram typkunden (du får t ex förhoppningsvis fram typkundens kön, ålder, civilstånd mm utifrån ovanstående), samt kundanpassa din produkt/tjänst.

2. Undersök några företag som erbjuder tjänster/kurser i marknadsföring

3. Studera några olika marknadsplaner

Länkförslag:

Tjänster/Kurser i marknadsföring mm

Kompetensbanken; http://www.kompetensbanken.com/kb/om/

HSAB småföretagarkonsult; http://www.hsabsmaforetagarkonsult.se/index.html

Luba marknadsföring AB; http://www.lubaab.se/index.html

UP3 Företagsutveckling AB; http://www.up3.se/

Skapar resultat - marknadsbyrå; http://www.vi-skapar.se/mnyhet.htm

Aspö Affärsskola och konferens; http://www.aspoak.se/aspo.htm

SCB - sveriges befolkning efter ålder och kön; http://www.scb.se/

SCB, Statistiska Centralbyrån; http://www.scb.se

Marknadsplaner

På Stollit Allvar; http://www.psa.s.se/marknadsplan.html

Nätakademin; http://www.natakademin.se/demo/fastighet/8/lektram.htm